Marie - The one and only

I guess i just got lost
Bein' someone else
I tried to kill the pain
Nothin ever helped
I left myself behind
Somewhere along the way
Hopin to come back around
To find myself someday

Lately i'm so tired of waiting for you
To say that it's ok, but tell me
Please, would you one time
Just let me be myself
So i can shine with my own light
Let me be myself
Would you let me be myself

I'll never find my heart
Behind someone else
I'll never see the light of day
Living in this cell
It's time to make my way
Into the world i knew
Take back all of these times
That i gave in to you

Lately i'm so tired of waiting for you
To say that it's ok, but tell me
Please, would you one time
Let me be myself
So i can shine with my own light
And let me be myself
For a while, if you don't mind
Let me be myself
So i can shine with my own light
Let me be myself

That's all i've ever wanted from this world
Is to let me be me

Please would you one time
Let me be myself
So i can shine with my own light
Let me be myself
Please would you one time
Let me be myself
So i can shine with my own light
Let me be myself
For a while, if you don't mind
Let me be myself
So i can shine with my own light
Let me be myself
Would you one time... oooh
Let me be myself
Let me be me

Danskarna sopa banan med finnarna igår, för er som missat det.. :) Mycket trevlig match må jag säga.. Inte så mycket action som jag hade velat ha men hey, de rödvita vann ju så då kan dom få ta igen sig lite samtidigt som dom vinner. :)

"Det har tidvis gått bra, tidvis har skakandet lagt sig.. Det har hänt att jag gått upp på morgon och gjort vad jag ska.." Det har nu gått ett halvår sen du lämnade mitt liv, det går snabbare att somna, mardrömmarna blir färre. Det går lättare, jag behöver inte kämpa lika hårt längre, för att le och inte bryta ihop. Det är lättare att kämpa emot instingten att springa efter alla röda 940 för att se om det är du. Jag tycker jag ser dig överallt nu när du inte längre finns här, jag hör din röst. Kanske är det för att jag saknar den, saknar dig, din doft, din humor, ditt skratt. Saknar din famn och din kärlek. Kanske är det för att jag hade hoppats på ett annat slut, ett bättre slut, värdigare på något sätt. Men tidvis går det bra, tidvis har skakandet lagt sig. Jag går upp, och gör det jag ska. Ibland har det hänt att jag inte ens tänker på att du är borta. Men det varar inte länge, Inte för att jag tvivlar på att du har det bra, jag vet att du är hos Gud fadern som älskat dig villkorslöst hela tiden. Utan för att jag saknar dig, med varenda nerv, varenda cell.
Du fattas mig.

Just nu är det Danmark - Finland som spelar. Dock inte den roligaste matchen man sett. Händer inte så mycket. :/ Jag vill ha action om jag ska kolla på en match.. Jag vill att det ska hända saker, att lagen tar sina chanser, skapar chanser.. Inte bara åker runt på isen och glor..
Men men, så länge Danmark vinner, vilket dom verkar göra då Finland inte verkar något vidare bra, så är vi nöjda. :)

Vi er röde, vi er hvide, vi står sammen, side om side! (Jag vet, det är en fotbolls-sång men den är så bra så vi kör den till hockey med..)

Nej, solen skiner inte.. Det är rent av riktigt mulet och till synes trist. Men solen finns ju därunder i alla fall. Det är ju bara att vi inte ser den med blotta ögat, och så ytliga kan vi väl inte vara så vi deppar för att solen inte syns varje dag?
Nej jag har tagit på mig jobbet att skina och stråla istället nu när solen valt att stiga åt sidan ett tag.
Liksom sjuka lärare får vikarier, ska jag vikariera för solen. Det är iaf mitt mål och min utgångspunkt idag.

Allt beror på hur man ser på det.. En regnig morgon för många år sedan gick jag med min då ca 3 åriga lillebror för att lämna honom på förskolan, helt plötsligt säger han "Marie, tänk va bra att det regnar! Då kan det växa blommor som jag kan plocka till dig.."
Barn har ett helt eget sätt att se på saker, ett rent och äkta sätt. Som inte är nersmutsat av världens negativitet.

Det är ändå en fantastisk morgon, jag har blodsockret nere i fotknölarna, magen kurrar och jag kan känna en lätt molnande huvudvärk någonstans. Men jag lever, har fått en ny dag, kan andas normalt, har tak över huvudet, mat i kylen, en varm säng jag sovit i hela natten, en fungerande kropp som sänder ut alla dessa obehagliga signaler, mm mm. När man börjar tänka och fundera så har man alla anledningar att betrakta ännu denna morgon som otroligt fantastisk.