HÖR HERRENS ORD
Predikan över 2 Petr 1:16-18 inför Kristi förklarings dag.
”Om ni förblir i mitt ord, så är ni verkligen mina lärjungar:” Joh. 8:31.
Enkelt, kortfattat och solklart beskriver Jesus lärjungaskapets villkor: ett kristet liv innebär att leva i och av Guds Ord. Och det är Bibeln som är Herrens ord som det står skrivet och det är Jesus som är Guds förkroppsligade Ord. Att förbli i honom i lydnad för det han talat, det hans evangelister skrivit, det den Treenige Guden låtit förmedla genom hela Bibeln, se där tecknet på lärjungaskap, på att vilja vara en sann kristen.
På förklaringsberget vill Gud understryka vikten av hörsamhet för Ordet, för sin Son som uppenbarar faderns vilja oh som är Bibelns kärna och stjärna. Petrus har i klart minne händelsen och i sitt brev är aposteln mycket angelägen om att läsekretsen då oh nu tror på vittnesbördet och underställer sig Ordet på lärjungavis. Långtifrån alla tog vara på Guds Ord när Petrus predikade. Inte heller idag underställer sig människor Herrens Ord. Vårt land är officiellt en kristen nation, men trots att merparten folk är döpta är de flesta blott namnkristna. Och där man förväntar sig äkta lärjungaliv och en sann kristendom, i ledningen för vår svenska kyrka, härskar de formkristna, men här och var i vårt land och inom våra församlingar finns sanna kristna, äkta lärjungar till Jesus som förblir i Guds Ord.
Dagens episteltext framhåller Guds Ord – Bibeln – som fullkomligt tillförlitlig och sann varför vi stannar inför detta.
GUDS ORD ÄR SANNING
- En namnkristen föraktar Guds Ord
Världen, de obotfärdiga, har ingen tro till bibelordet. Antingen är man likgiltig, Bibeln känner man nog till men för de flesta pryder Guds Ord bokhyllan som ett vackert konfirmationsminne, om Bibeln alls är framme. Är man inte likgiltig kan inställningen till Herren och det han har att säga vara kritisk och föraktfull. Den heliga Skrift kan ses som en mytfull bok, en bok fylld av legender, fabler, ja, en sagobok utan minsta värde. Redan Petrus fick med skärpa skriva till brevmottagarna att Ordet som predikats var makt, Gud den allsmäktige hade ju talat på berget. Och det var evig sanning det som förkunnats om Jesu återkomst och det som sades om Frälsaren, hur älskad han var av Fadern och med vilken glädje och vilket välbehag Fadern såg på honom. Petrus hade ju sett och hört! Nu måste alla människor få veta sanningen. Men den oomvände vill inte tro. Kärleken, bundenheten till Djävul, värld och eget kött är större än till Herren som segrade häröver. Namnkristna lever i synden i stället för i Ordet. Konsekvensen för ett liv utanför Guds Ord, i likgiltighet eller förakt härför är olyckligt redan i tiden och medför evig olycka i evigheten.
Men om den tydliga, uppenbara ogudaktigheten går stick i stäv med Ordet, så gäller detta också den falska andligheten, de låtsasfromma.
- En formkristen ringaktar Guds Ord
Lärjungaliv förutsätter hela hjärtat åt Jesus, inte delar av hjärtat. Formkristna kan i mångt och mycket vilja uppskatta Bibeln men inte allt. De kan vilja efterfölja en del av Guds Ord men vill inte följa Herren i allt. De gör den urgamla frågan ”Skulle då Gud ha sagt?” till sitt motto i det att de inte flyr synden utan snarare uppsöker oh omhuldar den. De går inte med sina syndafrestelser till Jesus utan till sin gamla människa, sin egen fördärvade natur oh låter lockelsen till synd också övergå till olydnad mot Gud. Formkristna kan vara såväl gudstjänstfirare som biskopar och är det också när de inte gör någon hemlighet av sitt ringaktande för Guds Ord. Inom vår svenska kyrka yttrar sig ringaktandet för Guds Ord bland annat i prästämbetsfrågan genom biskopligt yrkesförbud för de män som är sanna lärjungar genom förblivande i Guds Ord och också genom biskopligt tillmötesgående av välsignelse över den synd Guds Ord förbannar, homosexuell utlevnad. Villolärare, biskopar, präster och andra kyrkliga ledare och de, som med glädje tar till sig irrläror, ringaktar Guds Ord och ringaktandet medför även det Herrens dom som är evigt straff.
Men ingen enda behöver frukta för Helvetet, ingen enda människa behöver gå evigt förlorad. Jesus har öppnat vägen till Himlen genom sin blodiga död och sin ärorika uppståndelse, enligt Skriften, Guds Ord, som är sanning. Såväl den namnkristne som den formkristne får låta den helige Ande omvända henne till en sann tro på Jesus, till en äkta lärjunge som älskar Bibeln, ty:
- En sann kristen högaktar Guds Ord
En rätt lärjunge till Jesus sätter sig inte över Guds Ord och ställer sig inte heller vid sidan av Ordet. Till en sann tro på Jesus hör lydnad för budskapet. Att högakta Guds Ord är då att tro på allt som står skrivet och under bön ledas av Guds Ande till att rätta sig efter det. Eftersom Bibeln och det bibliska budskapet, förkunnelse, predikande i överensstämmelse med Guds Ord och vår kyrkas bekännelseskrifter, har Himlen som mål, ska Ordet även brukas i denna avsikt, frälsningsavsikt. En sann Jesu lärjunge Läser, Lyssnar, Lyder Ordet, Litar på dess sanning. Ordet aktas högt, när det får vara ett salt och ett ljus i livet, ett salt för att hindra synden få fäste i en, ett ljus som leder rätt, framåt, hemåt, uppåt till Himlen. För Jesu skull högaktar en sann kristen Guds Ord. Ty Jesus är detta Ord, han sändes för att bekräfta Guds kärleksord om en salig evighet för alla dem som förblir i honom. Sv.Ps. G175 (1937). Amen.
Mikael Bennsten+
1. Ack, bliv hos oss, o Jesu Krist,
Ty afton är nu kommen visst.
Din helga läras klara ljus
Låt alltid lysa i ditt hus.
2. Nu är en fast bedrövlig tid:
Förskjut oss ej, o Herre blid!
Låt oss behålla i vår nöd
Din nåd och sanning till vår död.
3. Helt syndigt går nu hos oss till;
Din kyrka hjälp, o Herre mild!
Giv ljus och ande med ditt ord
Så att dess kraft må varda spord.
4. Behåll oss vid ditt rena ord,
Förhindra satans själamord,
Så att din kyrka i all tid
Må se, att du är henne blid.
5. Du värdes, Herre, se därtill,
Att mången lärer som han vill:
Ett självklokt vett vill mästra Gud
Och tadla på hans ord och bud.
6. De stolta andar dämpa ned,
Som, snabba efter tidens sed
Att föra nytt på banen an,
Förfalska så din lära sann!
7. Din sak det är, o Jesu mild,
All äran kommer ock dig till.
Fördenskull på dens sida stå,
Som här ditt ord försvara må!
8. Ditt ord är i vår nöd och sorg
Vår säkra tröst och fasta borg;
Därvid behåll din kyrka ren
Och fria henne från allt men!
9. Giv, att ditt ord oss lyser så,
Att vi i mörkret icke gå,
Men genom denna jämmerdal
Må vandra till din himmelssal!
N. Selnecker.
J. Svedberg. (1694)
